The botten is nådd

2015-2017 - min resa i vårdkarusellen
Del 4

Jag försöker skära mig i innerlåret med en sax. Själva situationen har jag inget minne av utan bara av kampen med mig själv att ringa någon istället för att fortsätta. Jag ringer tillslut psykakuten och de tycker jag skulle ta mig dit. Kl 23 på kvällen utan bil eller körkort och i upplösningstillstånd. Jag ringer min syster så hon får komma och köra mig till psykakuten. Väl på plats tog det 3 timmar innan jag fick träffa en läkare. Denne läkare såg allvarligt på händelsen och skrev ut oxcascand (beroendeframkallande lugnande medicin) som jag skulle få ta de 10 dagarna innan mitt kommande läkarbesök. De sa även till min syster att det inte längre föll på mig att se till att jag inte skadade mig själv utan även på familjen. Jag skulle inte få lämnas ensam innan läkarmötet. Denne läkare frågade även om jag hellre ville läggas in eller om det fanns något annat de kunde göra för mig. Jag berättade då om mitt problem att få tag i psykiatrisk hjälp på grund av mitt mående och läkarens tjat om vårdgaranti. Det han då gjorde var att skriva en remiss till min läkare "patienten besitter ej förmågan att själv ta ytterligare kontakt. Detta faller då på vederbörlig läkare att se till att vård ges".

På läkarbesöket efteråt kommenterar läkaren remissen från psykakuten med "det är inte så lätt för oss som vårdcentral heller att ta ett sådant beslut" så ingenting skedde. Dessutom tyckte han att jag skulle fortsätta med oxcascanden och bo med familjemedlemmar utan att ge någon tidsplan på att detta skulle kunna förändras. Därefter orkar jag inte längre med läkarbesöken utan söker förnyelse av recept och sjukskrivning via mina vårdkontakter på nätet. Då kommenterar läkaren att han tycker dosen på oxcascanden är för hög och att jag bör sänka den. Han specificerar inte med hur mycket eller om han vill att jag avslutar medicineringen vilken var det jag ville eftersom inte heller denne ger någon positiv effekt men en del jobbiga biverkningar. (Den ena gången som jag sökte förnyelse på mina recept var läkaren på semester och en annan skrev i kommentarerna att denne oroade sig över att skriva ut mer oxcascand. Jag frågade då om jag inte bara kunde sluta med den eftersom den inte verkade vilket hon ansåg var en bra ide. )

Jag ringer flera gånger till den psykiatriska klinik som tagit emot min remiss endast för att få höra att de inte hittar den. Den har "försvunnit". Jag skickar in den igen men även denna försvinner. Då säger jag att eftersom min läkare nu ska skicka remiss till psykiatrin så behöver de inte kontakta mig. Jag orkade inte skicka in en tredje papperslapp för dem att slarva bort. Mitt i sommaren får min kurator nog av att vården inte tagit sitt ansvar gällande hjälp in till psykiatrin och skriver själv en remiss i hopp om att lyfta mitt mående för den instansen. Hennes remiss blev godkänd och det har senare framkommit att min vårdcentral aldrig skickade någon över huvud taget. Att de godkände min kurators remiss är jag väldigt tacksam för eftersom de normalt bara tar remisser från läkare eller psykiatriskt kunnig personal på vårdcentraler.